Nominert til nordisk pris: Djupdykning i mardrömslandskap

Bara en ond dröm, så lyder titeln på Aino och Ville Tietäväinens suggestiva bilderbok Vain pahaa unta (2013), nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2014. Boken är ett hybridverk, dels för att den är gjord av en vuxen och ett barn tillsammans, dels för att den fördomsfritt blandar bilderboksformatet med tecknad serie. Ville Tietäväinen, Finlandia-prisbelönt serietecknare, och dottern Aino har, utgående från Ainos mardrömmar, gjort en både djupt personlig och brett tillgänglig bilderbok. Dotterns barnteckningar samt pappans illustrationer och tecknade serier har vävts samman med dialog som finns både insprängd i bilderna och i seriens pratbubblor mot en fond av textfragment om drömtydning och mytologi. Det hela resulterar i en rik och intrikat mosaik.

Mardrömmen visualiserad

Vain pahaa unta gestaltar ett litet barns skräckfyllt obegripliga drömvärld. Verket är ambitiöst och ryggar inte för det riktigt otäcka. Utförandet är konstnärligt, men grundtanken terapeutisk, då boken kommunicerar hur pappa och dotter pratar och tecknar sig igenom det svåra för att göra det mer hanterbart. Pärmbilden fångar föredömligt bokens ärende. Här ses pappa och dotter, pyjamasklädda och hand i hand, gå ner för en hängbro som leder rakt ner i ett dunkelt vatten där fantasifigurer tecknade av en barnhand flyter förbi. På pärmens baksida ses paret på väg upp igen, deras ansikten är nu vända mot betraktaren och utstrålar glädje och lättnad. Mot slutet av boken finns ett uppslag där Ainos enkla kritteckning placerats ovanpå den nedtonade pärmbilden, vilket effektfullt talar om för läsaren att det är Ainos egen dröm och teckning som ligger till grund för pärmbilden.

Nordic noir

Med sina ocensurerade djupdykningar i ett litet barns mardrömsvärld knyter Vain pahaa unta an till en ”nordic noir”-trend som inte räds svåra, mörka teman. Trenden är inte så stark inom finsk barn- och bilderbok, vilket understryks av att verket hyllats på hemmaplan för att vara såväl överraskande som modigt. Ainos mardrömmar kan visserligen ibland för en utomstående te sig surrealistiskt komiska. De kan handla om jättekaniner i högklackat eller om en varelse med röd tomteluva och tre ögon som försöker hälla äppelsylt över flickan. Men de är utan tvekan genuint otäcka för barnet som upplever dem. Många av de mest hjärtskärande scenerna beskriver drömmar som bottnar i rädslan för att bli övergiven då mamma och pappa råkar illa ut eller plötsligt byter skepnad. Arketypisk drömrekvisita finns också med som labyrinter, stormiga hav, jättar och ormar.
Denna mardrömskatalog omfattar 16 drömmar som Aino upplevt från 3 till 6 års ålder. Varje dröm är försedd med egen rubrik och noggrant dokumenterad åldersetikett. Det dokumentära underlaget betonas boken igenom. Redan på titelbladet inleder Ville och Aino sin dialog som sedan ringlar sig fram över boksidorna tills den klingar ut i Ainos slutreplik på det allra sista uppslaget där ännu en allra sista dröm måste få berättas och bearbetas.

Imponerande visuella lösningar

Ainos slutreplik, visualiserad som en röst som tänder ett ljus i mörkret, är effektfullt formad som en matt lysande glödlampa. Den är ett av många exempel på fyndiga visuella och layoutmässiga lösningar. Helheten kan närmast beskrivas som ett bild- och färgfyrverkeri där seriestripparna färgats av nattens blågrå melankoli medan mardrömmarna frossar i murrigt mörka toner som kontrasteras mot barnteckningarnas grällt röda eller gröna kritstreck.

Trots att upplägget är fragmentariskt finns en tydlig röd tråd att följa i form av samtalet mellan pappa och dotter. Bokens hybrida drag gör den däremot svår att ålderskategorisera. Detta är visserligen inget problem i sig då det idag allt oftare görs bilderbok som riktar sig till såväl barn som vuxna. I det här fallet rimmar den fördomsfria blandningen av barn- och vuxenperspektiv väl med själva upphovssituationen. Vain pahaa unta är gjord av stor och liten tillsammans i akt och mening att läsas av stor och liten tillsammans. Ett välbekant scenario för bilderboken som ju ofta högläses och på så sätt fungerar som mötesplats för olika åldrar.

Med detta är det inte sagt att uppdraget är enkelt att genomföra. Bokens tilltal är nämligen inte genomgående helgjutet jämlikt. Det fungerar alldeles utmärkt på det visuella planet då Ainos barnteckningar effektfullt vävs ihop med Villes proffsiga bilder i ett korsbefruktande samspel (såsom i exemplet ovan med pärmbilden). Att hantera två synvinklar – barnets och den vuxnas – sida vid sida sköts också skickligt med att låta seriestrippen stå för pappans version av utmattande nattvak och sömndruckna tröstesamtal på sängkanten. Pappa och dotter ses också käbbla boken igenom om vad som ska med och inte med i boken på ett sätt som förstärker intrycket av att ett genuint samarbete ligger bakom verket. Dessvärre skorrar den jämlika tonen i vissa seriestrippar som allierar sig så starkt med vuxenperspektivet att de framställer barnets rädslor och funderingar som något gulligt smålustigt, som exempelvis när Aino drömt en helsvart dröm och undrar om blinda människor föds med solglasögon. Sådana blinkningar över barnets huvud kunde med fördel ha lämnats bort helt och hållet då de underminerar bokens egentliga ärende, att solidarisera sig med barnets skräck på fullaste allvar.

Med avstamp i det personliga

Vain pahaa unta vill mycket och lyckas göra det som titeln frammanar som ett slags positiv besvärjelse: att göra mardrömmen till bara en mardröm. Med avstamp i det personliga gestaltar Aino och Ville Tietäväinen något som berör oss alla. Verket imponerar visuellt med sin rikedom av röster, bilder och perspektiv. Resultatet är, om än inte helgjutet, så desto mer vågat. Boken lär inte lämna sina läsare oberörda samtidigt som den tar ansvar för det explosiva stoff den hanterar. För detta är inte bara en drabbande visuell gestaltning av nattsvart ångest utan också en varm och naken skildring av en förälder och ett barn inbegripna i ett konstant pågående samtal.

• Vain pahaa unta er nominert til Nordisk råds barne- og ungdomslitteraturpris. Barnebokkritikk skal anmelde alle de nominerte til den nye prisen.

• Les mer om prisen og de nominerte her.